Jag hoppas partiledarna kommer hit!

Jag hoppas att partiledarna för våra riksdagspartier kommer hit här till mig nån dag alldeles just nu. Då skulle jag bjuda in dem i mitt kalla kök, faktiskt också bjuda på kaffe och berätta om hur livet ter sig från en ensamstående, medelålders, kulturarbetande lantlollas utpost

Jag skulle visa dem runt i mitt älskade loppisfyndsövermöblerade renoveringsobjekt och berätta om drömmarna, om önskan att få odla min egen mat, om fantastiska möten och händelser där denna gård varit skådeplats – både för ett par hundra år sedan och under de dryga tjugo år som jag bott här.

Och jag skulle visa dem vad jag lärt mig – även om det är det lilla –  om hur man kan träna sig själv i kroppsspråk och ledarskap med häst. Och jag skulle berättat historien om hur jag hittade Dinah uttorkad och halvdöd på den där trappan i Moskva och om hemfärden i diplomatbil ett år senare.

Och jag skulle visat dem alla kryddorna och bersån och ”Trapper´s Nest” och var jag vill ha kobojsarhuset och berätta historien om mjölnaren och Emely.

Sen skulle vi gå in i köket igen, till kylan…och jag skulle berätta om hur skört livet är, om hur saker kan drabba en, om mordet på min bror, om mordet på min vän. Om hur det är att leva ett berg- och dalbaneliv. Om sorger man aldrig kommer över, men är tvungen att lära sig leva med.
Om hur världen ser ut både nerifrån och uppifrån. Om hur man kan göra felval, lita på fel människor. Om hur det är att vara kvinna. Om hur det är att vara konstnär. Om hur det är att ha ont i själen. Om hur det är att ha drömmar. Små drömmar – som att överleva. Stora drömmar – som att skapa storverk.

Och om hur orättvist det är att allt är dyrare för den som är fattig. Om hur ensamma kvinnor får betala högre räntor på banklån än män…och ännu högre om de är kulturarbetare…och ÄNNU högre om deras ekonomi är instabil…om de överhuvudtaget får låna – MEDAN män i samma bransch – bankvärlden – kan försnilla miljarder av andras pengar OCH ÄNDÅ få fantastiska ekonomiska möjligheter och bonusar.  Och jag skulle fråga varför man talar om klassresor…överhuvudtaget….som om den som varit fattig från början, men gjort en ”klassresa”…varit duktig….och jag skulle fråga varför inte alla barn får samma förutsättning från början istället….oavsett namn, födelseort, hudfärg, kön…

Jag skulle fråga om de vet hur stort bidragsförskottet, som ensamstående föräldrar får från Försäkringskassan när den andre föräldern inte bidrar med något, är. Och då skulle jag också nämna den mycket märkliga diskussionen som nyligen dykt upp i media, om hur synd det är om ”de ofrivilliga papporna” och fråga om de verkligen TROR att en könsmogen, vuxen man som blir pappa inte VET hur det går till, inte VET hur man undviker att bli ”ofrivillig pappa”.

Och så skulle jag fråga dem varför en ensamstående pappa anses duktig, medan en ensamstående mamma anses lite misslyckad?

OCH jag skulle vilja berätta om den gången jag och en kvinnlig kollega lade fram ett affärsförslag till en regional tjänsteman, som lyssnade och tyckte förslaget var lysande och sedan berömde oss två medelålders ”flickor” för det goda förslaget och talade om att han skulle tala med en manlig kollega till oss, som nog kunde genomföra affärsidén.

Och jag skulle vilja tala om skolan – om hur avsaknaden av näringsrik mat, nödvändiga näringsämnen som fiskleverolja, kompetenta och inspirerande lärare, trygga, snälla fritidsledarvuxna ersätts med monotoni, skräpmat, självupptagna vuxna, diagnoser och gallringssystem och ett barnens utanförskap. Och jag skulle berätta varför jag valt en Waldorfskola istället.

Sen skulle jag fråga varför den lilla, lilla del av jordens befolkning som utgör ”väst”, sätter normerna för alla på jorden och bestämmer vilka som får använda naturresurserna och vilka som ska svälta. Och jag skulle fråga vad det är som gör att dessa länder kallar sig demokratiska, när de egentligen minoritetsstyr resten av världen.

Och jag skulle fråga varför vi har gränser kring länderna som bara vissa får passera …egentligen…

Sen skulle jag spela en låt för dem på gitarren, läsa några dikter och berätta vad konsten och kulturen kan göra för världen.

Jag hoppas de kommer hit. Till en lantlollas sista utpost.

2 reaktioner till “Jag hoppas partiledarna kommer hit!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.