Ensam dam reser ensam

Så. Nu är jag gammal. Med barnbarn, värk och bleknande minnesbilder. Och livet är en tur- och returbiljett, så har jag definitivt påbörjat tillbakaresan. Jag har lite problem med det. Kanske hade jag haft mindre problem med det om jag inte varit ensam. Kanske inte. Jag väntar fortfarande på att livet ska komma igång, att jag bara måste göra lite ”grejor” först och sen ska livet komma igång….Eller rättare sagt, min medvetenhet kring det faktum att livet strax passerat gör sig påmint. Ofta. Om jag inte gör något snart, så kommer det att vara över. Förbi.

Jag har slängt mig ut i chans och dans så många gånger, älskat det, men också oroat mig över bristande trygghet, försörjningsansvar och elräkningar. De senaste åren har jag prioriterat trygghet.Jag vet inte riktigt om det är min ”grej”…
Kanske måste jag kasta mig ut igen…ta risker…engagera mig…hitta projekt som triggar och trilskas…Kanske är det hög tid att göra drömmen. Kanske är det nog med ursäkter. Kanske är det bara att hålla för ögonen och hoppa….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.